Vi kom fram till att de förslag som kommit fram inte alltid var inriktade så tydligt på sambos; vi upplevde också målgruppen som aningen smal, men samtidigt ville vi inte invalidera våra tidiga undersökningar genom att helt byta målgrupp. Av den anledningen diskuterad vi vår målgrupp igen, och kom fram till att vi säkert kunde byta då vi omvärderade vår inriktning. Förmodligen vore det klokt om vi omvärderade våra brukskvaliteter också.
Emellertid är inte sambos så enkelspåriga att de bara lagar mat till varandra, vilket var vårt initiala fokus. Vissa sambos lagar oftast maten tillsammans, och det är inte ovanligt att de kan laga mat att bjuda andra på. Allt detta kom fram under våra intervjuer, och det är därför helt i sin ordning att vi designar för att möta dessa typer av interaktioner så väl som situationer där den ena sambon lagar mat till den andra. Efter en stunds resonerande kom vi fram till att vi ändå kan behålla sambos som inriktning, men att försöka anpassa produkten till den breda komplexitet om målgruppen innefattar: Man ska kunna laga mat tillsammans och även ha bjudningar, där fokus ibland ligger på maten och ibland på att umgås. Det som kännetecknar just ensamboende sambos är att det finns en annan vuxen person som kan hjälpa till eller som kan ställa krav, men som man ofta vill göra saker för. Det inte finns några barn som konkurerar om uppmärksamheten.
Efter detta tittade vi en del på de brukskvaliteter vi använt, för att komma fram till om de kunde ändras om.
Omtanke var något som alla tyckte var centralt och mycket viktigt.
Några såg omtanke och uppskattning som två sidor av samma mynt: Saker som stöder omtanke stöder också uppskattning av omtanken. Andra såg det mer som att artefakten explicit måste underlätta för någon att visa uppskattning (eller omtanke), vilket är mycket snävare och svårare.
Vi visste inte här om vi skulle ta bort saker som var svåra att uppfylla, eller saker som mer eller mindre uppfylldes automatiskt.
Engagemang visade sig vara något som många velat få med, trots att det inte var en primär brukskvalitet. Vi diskuterade om det var för att engagemang krävdes för både omtanke och uppskattning, vilket det kanske var. Emellertid kan engagemang vara en sökt brukskvalitet även utan omtanke och uppskattning; det är viktigt för att umgås i nuet. Därför behöll vi engagemang som det stod.
Det sociala var något som vi alla eftersträvat, men effekten uppstod kanske oftare indirekt på grund av att en artefakt sparade tid som man istället kunde använda för att vara social. Vissa lösningar inbegrep dock att man hittade information med mindre social interaktion än tidigare.
Avlastning som brukskvalitet hade sitt urprung i hur en matgåva kunde avlasta den som salpp ordna med maten själv, men under designarbetet hade den kommit att även inbegripa sådant som avlaste matlagaren. En mycket intressant utveckling var tolkningen att en artefakt kunde ses som avlastande om den underlättade gåvogivandet.
Rörande brukskvaliteten "personlig gåva" så ifrågasattes det hur viktig den var; omtanken i det hela finns redan inräknad i brukskvaliteten "omtanke" och det är inte säkert att den personliga framtoningen var viktig nog att stå som en primär brukskvalitet. Emellertid fanns också tolkningen av "personlig gåva" som "costumisering".
Efter att ha granskat vår målgrupp och våra brukskvaliteter på nytt kände vi oss mogna att fokusera på de 15 skisser vi hade med oss. Vi ville både konvergera mot ett mindre antal, samtidigt som vi inte ville tappa för många designidéer. Dessutom var vi sugna på att testa metod 635 för att förbättra eller förändra våra existerande idéers inriktning något, men vi var oroliga för att det skulle bli ett ohanterbart antal idéer. Vi kom fram till en reviderad version av 635-metoden (nämligen 423-metoden), där alla (4 närvarande) börjar med 2 idéer var och sedan lägger till en eller två idéer. Det betyder att vi bara kunde börja få med åtta av de grundkoncept som vi hade med oss från början. Genom att vi valde de idéer vi tyckte bäst om och sätta samman idéer som verkade höra ihop - antingen genom teknologisk likhet, likhet i mål eller funktionslikhet - fick vi fram en lista på 7 idéer. Från denna lista skrev vi två idéer var och la sedan till en eller två egna förslag och skickade bordet runt. Vi fick kanske omkring 18 (?) tillökningsidéer.
Listan på idéer såg ut så här (tills jag lyckas få upp bilden):
- Stämningsskapare
- Karta (1)
- Virtuell receptvisare (1)
- Kalender (1)
- Hembeställare (2)
- Inköpsguide (2)
- Ge bort video (3)
Till nästa möte ska vi ha funderat över vilka designmetoder vi vill testa under denna fas.
